Ny studie från Karolinska Institutet ... Kan man lita på forskning..

Höjd dos ADHD-medicin minskar återfallen för missbrukare - ny studie från Karolinska Institutet

Personer som har ADHD och till exempel amfetaminberoende får sällan önskad effekt av ADHD-läkemedel. Nu visar en studie från Karolinska Institutet att det är möjligt att uppnå effekt av behandlingen när läkemedlet ges i högre dos. Resultaten från studien publiceras i vetenskapstidskriften Addiction.

- Vi har för första gången visat att det går att behandla de här personernas ADHD. Samtidigt ledde behandlingen till färre återfall i droganvändning, vilket är väldigt betydelsefullt eftersom återfall i kriminalitet ofta är kopplat till själva missbruket i den här gruppen, säger psykologen och medicine doktorn Maija Konstenius vid Institutionen för klinisk neurovetenskap vid KI som är författare till artikeln.

[...]

ADHD kan behandlas med metylfenidat - ett centralstimulerande läkemedel som används hos både barn och vuxna. Tidigare studier har dock inte kunnat bevisa att metylfenidat är effektivt för att behandla ADHD hos personer med beroende. En orsak skulle enligt forskarna kunna vara att de doser som har testats har varit för låga för personer med mångårigt beroende eftersom de ofta har utvecklat en högre tolerans för centralstimulerande medel.

I den nya studien undersöktes effekten av läkemedlet på behandling av ADHD hos fängelsedömda personer med känt amfetaminmissbruk. Dosen var upp till dubbelt så hög jämfört med vad som hade använts i tidigare studier på personer med beroende.

Det visade sig att den grupp som fått läkemedlet hade färre återfall i drogmissbruk, fick minskade ADHD-symtom och stannade kvar längre tid i behandlingen jämfört med den grupp som fick så kallad placebo - alltså sockerpiller.

Studien är en så kallad randomiserad placebo-kontrollerad studie, där 54 fängelsedömda män med diagnoserna ADHD och amfetaminberoende deltog. Deltagarna lottades in i två grupper, där den ena gruppen fick metylfenidat (Concerta) och den andra gruppen fick sockerpiller under sammanlagt 24 veckor.

[...]

Studien är ett samarbete mellan Karolinska Institutet, Beroendecentrum vid Stockholms läns landsting och Kriminalvården.
(Dagens Juridik)


Medicineringen påbörjades två veckor för frigivning på anstalt och fortsatte därefter i Frivård. Medicineringen kompletterades med psyokologisk behandling för att hantera riskerna för återfall i missbruk.

Resultatet av som studien som presenteras är minst sagt lovande. Att kunna minska återfall i missbruk är ju minst sagt en stor brottspreventiv åtgärd som gynnar både samhället i stort och den enskilda individen.

Undersökningen är utfört av ett väl renommerat institut - Karolinska - och har presenterats i en vetenskaplig tidskrift.

Det måste väl innebära att den är tillförlitlig?


Men nja ... är det verkligen så?

Lars Lundström, fil dr i psykologi och leg psykolog har tittat närmare på studien och presenterar en helt annan bild av vilka slutsatser som kan dras av materielet:

[...]


Hur ser då forskningsunderlaget ut i denna studie som kostat skattebetalarna närmare 5 miljoner kronor? Undersökningen, i anslutning till Hågaanstalten, omfattade 54 individer (alla män). 27 medicinerades med metylfenidat (Concerta) och 27 i kontrollgrupp erhöll placebo under 6 månader. Man ansågs ha fullföljt vid tre fjärdedelar av avsedd medicinering.

Hälften av deltagarna kunde direkt ange om de erhöll Concerta eller sockerpiller. Det är då givetvis inte möjligt att hävda att studien är blind för deltagarna vilket uppges i studien.

I metylfenidatgruppen bortföll 18 av 27 individer och i placebogruppen 23 av 27. Av ursprungligen 54 individer bortföll alltså 41. Detta innebär att inga andra slutsatser kan dras än att undersökningen är misslyckad.

Detta anmärkninsvärda bortfall framgår inte av avhandlingen och kunde först inte redovisas utan sekretessbelades av hänsyn till deltagarnas integritet. Givetvis en absurditet eftersom det enbart gällde antal.
[...]

Som TT-nyhet erhöll detta nyligen stor spridning i svenska media: Läkemedel mot ADHD resulterar i färre återfall i missbruk. Det visar en studie vid Karolinska institutet där 54 fängelsedömda män med ADHD och amfetaminberoende deltog.

[...]

Avhandlingens slutsats saknar stöd i insamlade data.

[...]

Vilket säkert inte kommer att förhindra att den används för att motivera utbyggnaden av ADHD-avdelningar på åtta anstalter i syfte att medicinera närmare hälften av internerna som anses lida av detta föregivet neuropsykiatriska funktionshinder.
(Dagens Juridik)

Så kan man lita på de undersökningar som kablas ut som sanningar och som kan ligga till grund för olika beslut?

Uppenbarligen går det inte att förutsätta att de som står bakom en rapport tolkar den relevant utifrån resultaten i sitt eget material - utan snarare att de slutsatser som dras präglas av en vilja av att visa att den egna tesen är riktig och man drar slutsatser som styrker den ganska okritiskt.

Att ett institut står bakom en undersökning är således ingen som helst garanti för att de slutsatser som dras äger sin riktighet. Samma sak kan sägas om att studien presenteras i en vetenskaplig tidskrift - det gör inte studien tillförlitlig på något sätt.

Media är - oavsett vilket forum vi talar om - uppenbarligen ingen garant för att materialet kritiskt har granskats. Tvärtom, media - den tredje statsmakten med uppgift att granska - tycks vara helt bekväm med att leka megafon istället för granskare.

Vi kan se ett annat exempel på detta i det här inlägget:
Mediagrodan att män i högre grad än kvinnor utsätts för våld i nära relationer ....

Det finns en fara i detta. Dels därför att det ger en felaktig uppfattning om olika problem som rör samhället i stort, dels därför att forskning ofta ligger till grund för beslut som innebär satsningar på olika områden. Vilket innebär att när forskningen förmedlar en felaktig bild av verkligheten så innebär det att samhället satsar på fel saker - vilket i sin tur innebär ökade kostnader till ingen nytta och att adekvata satsningar uteblir på bekostnad av de individer som faktiskt är i störst behov av hjälpen.